Vanliga frågor.
Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna som vi får gällande hantering av truck, lift, fallskydd, kran och ansvar.
- Måste man ha fallskyddsutrustning i en lift?
- Räcker det med s k ”Truckkort” för att få köra truck på arbetsplatsen?
- Måste man ha utbildningsintyg för att få köra truck, lift eller kran?
Läs svaren på dessa och flera andra vanliga frågor i respektive kategori.
TRUCK
Vissa uppgifter är ju inga problem med, som t ex namn, personnummer, avdelning, trucktyp osv. Problemen gäller uppgifterna ”Inom område” och ”För transport av”.
Det är nästan omöjligt att veta om man kan svara rätt på frågan gällande dessa två – knappt att man kan få ett entydigt svar ens från AV heller.
Var så noga som möjligt genom att skriva ut t ex vilka adresser (olika områden) körtillståndet ska gälla för – ju mer precist man skriver desto bättre – sedan om det räcker kan vi inte veta – bästa är väl om man dessutom ställer frågan till AV för att förebygga – känner man sig bekväm med det – så kanske man, vid tillfälle, kan få dit en inspektör från AV som kan göra en bedömning.
Avsikten med körtillstånd ska väl knappast heller medföra att all dynamik försvinner på företaget – men som sagt, kan man precisera arbetsuppgift, typ av gods och lastbärare t ex kartonger på pall, lådor i rullcontainer, pappersrullar etc. – så är det inte fel. På vissa arbetsplatser kan det dock vara mycket svårt att precisera godsslag, t ex på stora godsterminaler där det förekommer ett rikt flöde av olika typer av gods.
Vad gäller giltighetstid rekommenderar vi ett år i taget. Risken är annars vid t ex byte av arbetsuppgift där truckkörning inte ingår hänger tillståndet ändå med, vilket det ju inte skall. Ingår inte truckkörning i arbetsuppgiften behövs heller inget tillstånd. Man får se upp lite också med ett eventuellt byte av ansvarig för utskrift av tillstånden. I sådana fall kan den nye ansvarige personen skriva under nya tillstånd som denne kan gå i god för, det är dock inget myndighetskrav.
Generellt sett är svaret JA! Under förutsättning att kraven i Afs 2012:3 ”Minderårigas arbetsmiljö” är uppfyllda.
Detta kan i sig vara besvärligt då kraven är ganska hårda.
Vår rekommendation är att ingen under 18 år kör truck p g a de hårda kraven för minderårig och att truckkörning i många fall kan verka menligt på den minderåriges hälsa!
Se AFS’er 2012:3 ”Minderårigas arbetsmiljö” samt 2005:15 ”Vibrationer”
Det finns inget formellt krav på truckkort, men man måste enligt Arbetsmiljöverkets regler ha ”dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper”. Se AFS 2006:5 § 18.
Nej! Jag måste också ha arbetsledningens skriftliga tillstånd att köra truck (AFS 2006:5 §19).
Både Ja och Nej! I de flesta fall av körning inomhus krävs enligt lagen ingen form av körkortsbehörighet. Däremot vid de flesta fall av körning utomhus, och faktiskt vid vissa fall av körning inomhus där trafik av andra fordon kan förekomma t ex där lastbilar kan köra genom en byggnad för lastning/lossning, krävs som regel minst behörighet traktorkort alternativt ett AM-körkort (EU-mopedkort, nytt fr o m 2009-10-01).
Vår rekommendation är ändå den att all personal som kör truck på arbetsplatsen har någon form av körkortsbehörighet då detta främjar säkerheten och trafikförståelsen.
Ja! Se AFS 2006:7 ”Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar”. Truck som används för personlyft skall genomgå en första besiktning för godkännande. Därefter finns inget ytterligare besiktningskrav såvida det inte sker någon förändring av truck eller korg, då skall ny besiktning göras! Glöm inte att personal som gör personlyft skall vara lämplig och utbildad för ändamålet och ha arbetsledningens tillstånd.
Inhyraren svarar för att den personal som arbetar hos honom, såväl egen som inhyrd via t ex bemanningsföretag, har utbildning. Arbetsgivaren har alltså samma ansvar som för den egna personalen. Om sen arbetsgivaren eller uthyraren har utbildat personalen spelar i sammanhanget ingen roll, bara att de är utbildade, och detta på ett korrekt sätt enligt AV:s krav.
Se Arbetsmiljölagen AML 3 Kapitlet 12§ andra stycket, samt AFS 2006:5 18,19 §§
Ja, skyddsskor med stålhätta är ett lagkrav.
Se AFS 2006:5 §14
Ett truckkort (utbildningsintyg) från Norge, som avser den trucktyp som ska köras, bedöms vanligen som ett fullgott bevis för att truckföraren har tillräckliga kunskaper.
Sverige har inte några formella krav på certifierad säkerhetsupplärning för truckförare liknande det krav som finns i Norge. Vi ställer krav på att truckföraren har dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper och ett skriftligt tillstånd att köra truck som arbetsgivaren ska utfärda. Se AFS 2006:5 ”Användning av truckar”
Praktikanter och lärlingar som i sin utbildning deltar i arbetet på en arbetsplats är enligt AML 1 Kap §3 att likställas med arbetstagare.
Se även AFS 2012:3 ”Minderårigas arbetsmiljö”
Nej! Föreskrifterna säger att chaufförerna skall ha dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper samt skriftligt tillstånd från sin arbetsgivare. Det skall dock vara klargjort vad som gäller på respektive lastning-/lossningsplats de kommer till. Rutiner skall finnas från den samordningsansvariges sida för att kontrollera att de som framför truckar har tillstånd från sina respektive arbetsgivare.
Vår rekommendation är ändå att det finns någon form av skriftlig dokumentation parterna emellan om vad som gäller. Allt som står på pränt är av godo, som man brukar säga. Det är heller absolut inget fel att också skriva ut tillstånd även av den som råder över arbetsstället, detta tillstånd kan vara generellt för samtliga chaufförer från respektive åkeri, under förutsättning att de uppfyller ovanstående krav. Det kan också skrivas ut på personnivå under samma premisser.
Se: AFS 2006:5 ”Användning av truckar” 18,19 §§
Den 1 januari 2011 infördes nya riktlinjer för kunskaper och färdigheter för truckförare. Riktlinjerna, TLP 10, är en revidering av TLP 2 (Truckläroplan 2) även om de inte utgör en läroplan utan just riktlinjer.
TLP 10 ställer mycket större krav på kunskap och omdöme hos instruktören för att kunna anpassa nivån på utbildningen efter elevens behov och förmåga eftersom tidsåtgången för de olika utbildningskategorierna inte längre uttrycks i minimitider utan i rekommendationer med kunskaps- och färdighetsmål.
Indelningen av truckar har också ändrats något och vi har nu uppdelningarna A-, B-, C- och D-utbildning. I TLP 10 ingår samtliga motviktstruckar i kategori B, oavsett lyftförmåga (tidigare fanns för motviktstruckar en kapacitetsgräns på 10 ton, därefter fordrades en C-utbildning). Drag- och flaktruckar utgör nu en helt egen grupp: D.
Det är nu tydligare än tidigare att man får behörighet på just den truck som man gör uppkörningsprov på, samt att man kan anmäla sig direkt till en C-utbildning utan att först genomgå en B-utbildning.
Ja. De utbildningsbevis som har utfärdats är bevis på att truckföraren har genomgått utbildning med godkänt resultat.
Utbildning som har genomförts enligt TLP 2 är fortfarande giltig. Men ny utbildning som genomförs från och med 1 januari 2011 ska följa de nya riktlinjerna TLP 10. Även repetitionsutbildning som bör ske minst vart 5:e år kommer att genomföras enligt de nya riktlinjerna.
LIFT
Vissa uppgifter är ju inga problem med, som t ex namn, personnummer, avdelning, lifttyp osv. Problemen gäller uppgifterna ”Inom område” och ”För arbete med”.
Det är nästan omöjligt att veta om man kan svara rätt på frågan gällande dessa två – knappt att man kan få ett entydigt svar ens från AV heller.
När det gäller liftanvändare är arbetsområdet väldigt ofta på olika platser, därför är det mycket svårt att precisera sig på denna punkt. Ett vanligt sätt att skriva är ”På för arbetstagaren förekommande arbetsplatser” vilket man tycker skall täcka det mesta. Uttrycket är förmodligen inte prövat rättsligt ännu! Men var så noga som möjligt genom att skriva ut t ex vilka adresser (olika områden) körtillståndet ska gälla för – ju mer precist man skriver desto bättre – sedan om det räcker kan vi inte veta – bästa är väl om man dessutom ställer frågan till AV för att förebygga – känner man sig bekväm med det – så kanske man, vid tillfälle, kan få dit en inspektör från AV som kan göra en bedömning.
”För arbete med” kan i vissa avseenden vara enklare att precisera. Där inte så är möjlig har ett annat uttryck blivit vanligt, men det är ändå ganska vagt, nämligen ”För arbetstagaren nödvändiga arbetsuppgifter” eller liknande. Avsikten med körtillstånd ska väl knappast heller medföra att all dynamik försvinner på företaget – men som sagt, kan man precisera arbetsuppgift är det bara positivt, typ ”dragning av elkablar och för detta nödvändiga arbetsuppgifter”,” för utförande av beställt målningsarbete”,” inventering”, ”maskinreparationer” m m så är det inte fel.
Vad gäller giltighetstid rekommenderar vi ett år i taget. Risken är annars vid t ex byte av arbetsuppgift där liftkörning inte ingår hänger tillståndet ändå med, vilket det ju inte skall. Ingår inte liftkörning i arbetsuppgiften behövs heller inget tillstånd. Giltighetstiden får dock aldrig enligt SS-ISO 18878:2013 överskrida fem år! Man får se upp lite också med ett eventuellt byte av ansvarig för utskrift av tillstånden. I sådana fall kan den nye ansvarige personen skriva under nya tillstånd som denne kan gå i god för, det är dock inget myndighetskrav.
I Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2006:6 29§ framgår att En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap skall ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen.
I kommentarerna till 29§ hänvisar man till Svensk Standard (SS ISO 18878:2013) där man ger råd om innehåll för utbildning av förare av mobila arbetsplattformar.
Enligt AML 3kap 3 § man skall ha den utbildning som behövs för arbetet. Det är alltså inte helt nödvändigt att man går en grundutbildning för lift för att få arbeta från korgen. Däremot skall man känna till hur nödstopp och nödsänkning/nödkörning fungerar samt övriga tänkbara risker vid arbete på höga höjder.
I våra föreskrifter står det inget om just giltighetstiden för utbildningen. Det är Liftutbildningsrådet (LUR) som är ett oberoende organ som ansvarar för innehåll och utveckling av Liftläroplanen (LLP). LUR auktoriserar liftutbildningsföretag som förbinder sig att följa LLP. Syftet med LUR:s arbete är att skapa en branschgemensam praxis för liftutbildning där användare får vägledning till hur man kan uppfylla föreskrifterna. LUR har sett en giltighetstid på 5 år som befogad med tanke på den snabba tekniska utvecklingen av mobila arbetsplattformar. Den återkommande examinationen efter 5 år är en repetitionsutbildning som anpassas efter elevens kunskaper. Återexaminationen ska minst omfatta ett teoretiskt- och ett praktiskt prov enligt LLP.
Vi känner i dag inte till några problem, att MA-systems intyg på lift inte gäller utomlands.
Vi kan ändå inte garantera att man inte får problem. Det är upp till varje nation att själv bestämma vad som gäller.
I Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2006:6 29 § står det Att arbetstagare och inhyrd personal skall ha arbetsgivarens respektive inhyrarens skriftliga tillstånd att använda en maskindriven lyftanordning
Det betyder att ett utbildningsintyg ger inte automatiskt rätt att man får köra lift, utan det skall kompletteras med ett körtillstånd.
I Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2006:6 29 § står det Att arbetstagare och inhyrd personal skall ha arbetsgivarens respektive inhyrarens skriftliga tillstånd att använda en maskindriven lyftanordning. Oftast är det arbetsgivaren som utfärdar körtillståndet, men det kan också vara en beställare av arbetet som skall utföras, som utfärdar tillståndet.
I Arbetsmiljöverkets författningssamling 2006:6 § 15 står att En personlig fallskyddsutrustning skall användas om det behövs för ett säkert tillträde till lyftanordningens olika delar eller om det finns risk för att lyftanordningen blir påkörd av annan anordning eller fordon.
Liftutbildningsrådet (LUR) har bett Arbetsmiljöverket förtydliga detta, och kommit fram till följande.
För det första skall alltid en riskbedömning genomföras innan fallskyddsutrustning används. Det finns nästan alltid risk för påkörning när man arbetar med liftar. Därför bör man tolka reglerna som att i bomliftar, skall man alltid använda fallskydd med lågt infästad kort lina, så att operatören inte kan falla över räcket.
I saxliftar är LUR:s bedömning att sele skall finnas med, men den individuella situationen måste avgöra om fallskydd skall användas eller inte. Om fallskydd används i saxliftar kan det vara bättre att hitta en annan förankringspunkt än i liften, beroende på riskbedömningen och arbetssituationen.
Det finns inte något uttryckligt förbud mot ensamarbete, utan en individuell bedömning måste göras. Däremot kan det konstateras att arbete från mobila arbetsplattformar kan innebära stora risker och att det därför ofta är olämpligt att vara ensam.
Vid en bedömning av arbetet bör du även ta hänsyn till maskinens konstruktion, till exempel om nödsänkning av maskinen kan utföras från plattformen/korgen eller om nödsänkning måste utföras från marken.
Vid användning av mobila arbetsplattformar är det förbjudet att lämna korgen då denna är upplyft. I de flesta fall framgår detta inte tydligt av bruksanvisningarna och är dåligt känt i branschen. Detta bidrar till att visa företag anger att arbetsplattform ska användas som förbindelseled vid arbete med t.ex. balkonger trots att det ej är tillåtet
Privatpersoner och ideella organisationer får använda liftar utan att ha genomgått utbildning, de omfattas inte av Arbetsmiljölagens regelverk.
Enligt Konsumentverket är maskinägarens/uthyrarens ansvar inte helt tydlig i denna fråga.
I Konsumenttjänstlagen 4§ skall näringsidkaren ta tillvara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det är möjligt.
MA-systems tolkning är att den som lämnar över en maskin till någon, alltid förvissar sig om att den som skall använda maskinen har förstått hur den fungerar och vilka risker som finns.
För arbete som utförs hos inhyraren, har inhyraren/beställaren ett ansvar som i det närmaste motsvarar arbetsgivarens ansvar. Han ska vidta samma skyddsåtgärder som för egen personal. Detta ansvar gäller oberoende om uthyrningen av personalen sker under kortare eller längre uthyrningsperioder.
KRAN
Vissa uppgifter är ju inga problem med, som t ex namn, personnummer, avdelning, krantyp osv. Problemen kan vara uppgifterna ”Inom område” och ”För lyft av”.
Det är nästan omöjligt att veta om man kan svara rätt på frågan gällande dessa två – knappt att man kan få ett entydigt svar ens från AV heller.
När det gäller krananvändare kan det mycket väl vara så att man jobbar ständigt med samma kran eller alltid i samma hall, men arbetsområdet kan ibland vara på olika platser/hallar, därför kan det då vara svårt att precisera sig på denna punkt. Ett vanligt sätt att skriva är då ”På för arbetstagaren förekommande arbetsplatser” vilket man tycker skall täcka det mesta. Uttrycket är förmodligen inte prövat rättsligt ännu! Men var så noga som möjligt genom att skriva ut t ex vilka adresser (olika områden) körtillståndet ska gälla för – ju mer precist man skriver desto bättre – sedan om det räcker kan vi inte veta – bästa är väl om man dessutom ställer frågan till AV för att förebygga – känner man sig bekväm med det – så kanske man, vid tillfälle, kan få dit en inspektör från AV som kan göra en bedömning.
”För lyft av” kan i vissa avseenden vara enklare att precisera. Där inte så är möjlig har ett annat uttryck blivit vanligt, men det är ändå ganska vagt, nämligen ”För verksamheten alla förekommande lyft” eller liknande. Avsikten med körtillstånd ska väl knappast heller medföra att all dynamik försvinner på företaget – men som sagt, kan man precisera arbetsuppgift är det bara positivt, typ ”lyft av baskrar”, lyft av buntar med armeringsjärn, ”lossning och lastning av balkar på lastbil” så är det inte fel.
Vad gäller giltighetstid rekommenderar vi ett år i taget. Risken är annars vid t ex byte av arbetsuppgift där liftkörning inte ingår hänger tillståndet ändå med, vilket det ju inte skall. Ingår inte krananvändning i arbetsuppgiften behövs heller inget tillstånd. Man får se upp lite också med ett eventuellt byte av ansvarig för utskrift av tillstånden.
Man ska vara minst 16 år eller fylla under kalenderåret. Mer information finns i föreskrifter om minderåriga, AFS 2012:3 ”Minderårigas arbetsmiljö”
Ett krankort från Norge, som avser den krantyp som ska köras, bedöms vanligen som ett fullgott bevis för att kranföraren har tillräckliga kunskaper.
Sverige har inte några formella krav på certifierad säkerhetsupplärning för kranförare liknande det krav som finns i Norge. Arbetsmiljöverket ställer krav på att kranföraren har dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper och ett skriftligt tillstånd att köra kran som arbetsgivaren ska utfärda. Arbetsgivaren /kranägaren avgör om utbildningen är tillräcklig
Inhyraren, samma ansvar som för den egna personalen. Arbetsgivaren / kranägaren ska se till att den som använder kranen har utbildning om han ska använda kranen, vem som bekostar denna utbildning torde bero på hur avtalet vid inhyrningen ser ut.
AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap, AFS 2006:7 tillfälliga personlyft med kranar eller truckar, AFS 2003:06 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar.
Ja, om kraven i AFS 2006:7 uppfylles. Enligt AFS 2006:7 skall kran och korg vara godkända för ändamålet. Kommentarer till 4§ Det är viktigt att arbetsgivaren bedömer om det är bättre och säkrare att utföra ett personlyft med en kran eller truck och arbetskorg än med arbetsutrustning som är konstruerad för personlyft, eller att använda en ställning.
Ja, AFS 2006:7 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar, 12§ vid tillfälliga personlyft med en kran med tillhörande arbetskorg skall personlig skyddsutrustning mot fall användas.
Ja, enligt AFS 2006:6 är det en kran oavsett lyftkapacitet. Arbetsmiljöverket ställer krav att den som kör kranen skall ha dokumenterad teoretiskt och praktiskt utbildning och arbetsgivarens skriftliga tillstånd.
Svår fråga, klämrisk finns ofta och traversen får inte användas till annat än vad den är konstruerad för, men är den gjord för ändmålet är det OK. Ja, om alla skyddsanordningar är gjorda, riskbedömning, skyddsräcken, ev fallskydd. En del traverser har på trallan räcken som går att fälla upp som en arbetsplattform. Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4 3§ +B2.1+B2.3 Värt att notera är att bästa metod för säkert arbete ska användas.
Ja, enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren alltid utbilda sin personal. Arbetsmiljölagen kap. 3 § 3 ”Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet” Traversen är ingen arbetsplattform.
Ja, enligt AFS 2006:6, 29§ en arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över deras praktiska och teoretiska kunskaper för en säker användning av utrustningen.
Arbetstagare och inhyrd personal skall ha arbetsgivarens respektive inhyrarens skriftliga tillstånd att använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet skall upplysa om vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas.
FALLSKYDD
Vid byggnads- och anläggningsarbete där det finns risk för fall från 2 meter eller mer ska man välja gemensamma skyddsåtgärder i första hand. Det kan vara ett arbete med risk för fall från höjd eller ett arbete på ett tak.
Gemensamma skyddsåtgärder kan vara att arbetet utförs med hjälp av ställningar, arbetsplattformar eller andra skydd som inte en arbetstagare själv har på sig. Ibland kallas de även kollektiva skydd.
Personlig fallskyddsutrustning får endast användas om det inte går att använda gemensamma skydd eller om arbetet är så kortvarigt att det inte är rimligt att montera och använda gemensamma skydd.
Att använda sig av personlig fallskyddsutrustning är ALLTID ett sistahandsval vid arbete med fallrisk, förutom vid snöskottning. Användning av personlig fallskyddsutrustning innebär risker för att falla och att bli hängande, med risk för skador. Ett fall kan ge upphov till stora påfrestningar på kroppen och kräver en plan för hur en person som faller snabbt ska kunna räddas.
Eftersom en person som faller kan få cirkulationsrubbningar krävs undsättning inom cirka 15 minuter. Arbeten med personlig fallskyddsutrustning får aldrig göras som ensamarbete (Arbetsmiljöverkets folder “Skydda dig mot fallrisker” ADI698)
Sanktionsavgifter för fall infördes den 1 januari 2015 för att förhindra att flera kommer till skada genom fall. Det innebär att utgångspunkten för din planering av arbeten med fallrisker från 2 meter eller mer utgår från samma regler som tidigare, paragraferna 57–60 och 87–92 i föreskriften om byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3.
Fallskyddsutrustningen ska bromsa och stoppa ett fall. Den består av en helsele, ett kopplingssystem med falldämpande funktion och en förankringsanordning. Det finns fyra olika kopplingssystem med falldämpande funktion att använda till helsele:
- Falldämparlina
- Säkerhetsblock med funktion som dämpar ett fall
- Styrt glidlås på fast förankrad lina eller skena
- Styrt glidlås på flexibel förankringslina
Du ska förankra den personliga skyddsutrustningen i en förankringsanordning som klarar belastningen vid ett fall
Enligt AFS 2006:6 § 15 skall en personlig fallskyddsutrustning användas om det behövs för säkert tillträde till lyftanordningens olika delar eller om det finns risk för att lyftanordningen blir påkörd av annan anordning eller fordon.
AFS 2012:1 6.3 Vid arbete med en motorkedjesåg från en arbetsplattform ska den arbetande vara förankrad i arbetsplattformen med ett fallskydd
I EN 280:2013 Mobila arbetsplattformar – Dimensionering – Stabilitetskriterier – Konstruktion – Säkerhet – Provning
Förankringsanordning ska konstrueras så att de kan ta emot personskyddsutrustning och garantera att korrekt ansluten skyddsutrustning inte lossnar oavsiktligen. För enskilda personer ska varje förankring kunna stå emot en kraft på 3 kN utan att nå full styrka. Varje förankringspunkt ska markeras med ”Endast fasthållning” (med ord eller symboler) och antalet personer som samtidigt kan fästas vid den.
Detta betyder att ett traditionellt fallskyddsystem inte skall användas i Lift, utan ett fallförhindrande som gör att man inte kan hamna utanför arbetskorgen.
Enligt lag är arbetsgivare skyldiga att utföra årliga besiktningar av sin fallskyddsutrustning. Den årliga besiktningen av fallskyddsutrustning skall enligt EN365:2004 och AFS2001:03 utföras av en kompetent person vilket innebär att personen är certifierad av tillverkaren till produkten.
ANSVAR
Det gör inhyraren, Denne svarar till stor utsträckning för det huvudsakliga arbetsgivaransvaret, detta eftersom uthyraren inte kan i tillräcklig omfattning kontrollera verksamheten hos inhyraren.
Ja, tittar man i §3 i de två AFS:erna 2006:5 samt 2006:6 så beskrivs just att man skall göra just sådan.
Nej! Kran (Basmaskinen) skall manövreras från golvet.
Ja. I AFS 2006:6, 30§, beskrivs att daglig kontroll skall utföras när den används.
Det är så reglerat att om jag som arbetsledare fått mandatet att skriva ut körtillstånden till mina medarbetare så kan jag också skriva ut ett körtillstånd till mig själv om så skulle behövas.
Nej, det behövs inte. Gäller endast kranar med en lägsta lyftkapacitet på 500 kg.
Truck med drygt 800 rapporterade olyckor/år mot ca 150-250 för de två andra.
Arbetsgivaren.